Humankapital
i en tid av AI

Vår provisoriska utopi består av ett samhälle där människa och maskin — eller AI — kompletterar varandra snarare än konkurrerar. I denna sköna nya framtid ses teknisk utveckling inte som en naturkraft som passivt måste accepteras, utan som ett verktyg som aktivt styrs i medborgarnas tjänst.

I vår utopi har maktresurserna mellan arbetstagare och arbetsgivare utjämnats. Arbetstagarna har en självklar plats vid förhandlingsbordet vid införandet av ny teknik. AI används här för att förstärka mänskliga förmågor och frigöra tid, vilket möjliggör en generell arbetstidsförkortning snarare än massarbetslöshet. Vinsterna från den ökade produktiviteten fördelas rättvist, och samhället investerar systematiskt i alla människors humankapital genom hela livet.

Sverige står inför den största strukturomvandlingen sedan industrialiseringen. Samtidigt som AI erbjuder enorma möjligheter, visar forskningen att automation utan motvikter har bidragit till mellan 50–70 % av den ökade löneojämlikheten i avancerade ekonomier.

Särskilt utsatta är de vars arbetsuppgifter präglas av rutin och ostrukturerat dataarbete. Uppskattningsvis 300 000 jobb i Sverige riskerar att försvinna direkt på grund av AI-automation inom ett decennium.

Inom logistiksektorn styrs redan 90 % av lagerarbetarna av algoritmer som minskar deras autonomi och ökar stressen. Även akademiska yrken med hög exponering, såsom översättare, juniora jurister och analytiker, möter ett växande kompetensglapp.

I denna situation har vi en arbetsmarknadspolitik som uteslutande fokuserar på ekonomiska incitament för att få folk i arbete:

Problemet är bara att det inte hjälper. Det är verktyg som kan pressa människor att söka jobb, men de skapar inte fler jobb som matchar den nya tekniken och de bygger inte nytt humankapital anpassat till den nya tekniken och villkoren på arbetsmarknaden.

Enligt Finanspolitiska rådets årsrapport 2026 är incitamenten redan starka, och regeringens åtgärder – som starkare jobbskatteavdrag samt bidragstak – gör föga nytta.¹ Dessutom är varken a-kassans tak eller aktivitetsersättningens grundbelopp indexerade. De utökade jobbskatteavdragen tillfaller inte heller arbetslösa. Det innebär att de arbetslösas köpkraft urholkas ytterligare, och att de får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten straffar sig dubbelt.² Forskningen visar att det snarare är en kombination av yrkesutbildning, intensiva förmedlingsåtgärder, bättre matchning mellan kompetenser och företagens behov, samt subventionerade anställningar som är den mest effektiva vägen för att minska arbetslösheten.³

Det verkar inte heller finnas någon tanke på hur utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken kan samspela.

Vi har redan nu en av de högsta arbetslöshetsnivåerna i EU. För att lösa dessa problem, öka produktiviteten i samhällsekonomin och få fler i arbete, föreslår dock regeringens stora Produktivitetskommission (SOU 2025:96) inte främst stora satsningar på kompetensutveckling och omskolning, utan istället samma medicin som ovan.

Vilka grupper drabbas hårdast?

SCB:s statistik visar tydliga mönster sedan november 2022. Ökningen är bred – den drabbar såväl ungdomar som akademiker, grupper som historiskt haft lägst arbetslöshet.

Ungdomar (15–24 år)

LIVE

21.5% nov 2022

→

23.2% aktuellt

Källa: SCB AKU, säsongsrensad (TC)

Akademiker (eftergymnasial utb.)

LIVE

2022

3.9%

2023

4.6%

2024

5.3%

2025

5.8%

+49% ökning sedan 2022

Källa: SCB AKU (årsdata)

Statistiken pekar sammantaget mot ett tydligt mönster: sedan november 2022 ökar arbetslösheten strukturellt, inte bara konjunkturellt. Ungdomar (15–24 år) har alltid haft hög arbetslöshet – men nu stiger den ytterligare. Mer anmärkningsvärt är att akademiker, gruppen med historiskt lägst arbetslöshet, ser sin arbetslöshet öka med nästan 50 procent på tre år. Det tyder på att AI-omvandlingen nu når in i tjänstemannayrken och kvalificerade roller som tidigare ansetts säkra. Unga akademiker – de som just inträder på arbetsmarknaden med en examen – befinner sig i korselden av båda trenderna: hög ungdomsarbetslöshet och ett försämrat läge för akademiker.

Platsannonser i AI-exponerade yrken^{11 Källa: Arbetsförmedlingen – Platsbanken/JobTech Dev (CC0). SSYK 2512: mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.; SSYK 2415: ekonomer, redovisningsekonomer, controllers.}

LIVE

Arbetsförmedlingens databas med miljontals platsannonser (Platsbanken) visar hur efterfrågan på personal i kunskapsintensiva, AI-exponerade yrken förändrats sedan november 2022. Genomsnitt per månad.

Mjukvaruutvecklare (SSYK 2512)

Hämtar data…

Ekonomer & controllers (SSYK 2415)

Hämtar data…

AI i arbetslivet – tjänstemän och akademiker

En regressionsanalys visar ett samband med hur användningsgraden av AI i tjänsteföretagen har utvecklats i Sverige – samma grupper som drabbas av ökad arbetslöshet anammar AI i snabb takt i sitt arbete, ett tydligt tecken på pågående strukturomvandling av tjänstemannayrken.

Unionens tjänstemän
använder AI i arbetet

Akademiker (Akavia)
använder AI i arbetet

29% 2024

→

49% 2025

Akademiker som regelbundet
använder AI (dagligen/veckovis)

Källa: Arbetsmarknadens AI-råd, Insiktsrapport (2025)

Andel svenska företag som använder AI

LIVE

Alla företag (10+ anst.)

2023

10%

2024

25%

2025

35%

Stora företag (250+ anst.)

2023

38%

2024

56%

2025

72%

Källa: SCB – AI i företag (NV0116), 2023–2025

🐤

Unga är "kanarier i kolgruvan"

Arbetsmarknadsforskning vid Örebro universitet visar att anställningen av 22–25-åringar i AI-exponerade yrken sjönk med 5,5 % till 2025H1 jämfört med mindre AI-exponerade yrken – inom samma arbetsgivare. Bland äldre (50+) steg sysselsättningen med 1,3 %. AI omformar snarare vem som anställs än hur många – och anpassningsbördan faller oproportionerligt på unga i ingångsjobb.

Lodefalk m.fl. (2026), Same Storm, Different Boats: Generative AI and the Age Gradient in Hiring, Örebro University Working Paper 2/2026

I Stanfordstudien Canaries in the Coal Mine (2025), som den svenska studien bygger på, observerar författarna samma trend i USA – men med ett ännu tydligare gap: unga i åldern 22–25 år minskade med 6 % medan äldre arbetare ökade med 6–9 %. Det gäller dock främst för AI som ersätter arbete, inte för AI-tjänster som kompletterar det, där effekten är mer subtil. I de mest exponerade yrkesgrupperna – som kundtjänstarbetare och mjukvaruutvecklare – har nedgången för unga varit nästan 20 %. Författarna förklarar glappet med att AI lättare ersätter rutinarbete och den "bokkunskap" nyexaminerade har, vilket gör att instegsjobben försvinner snabbare. Å andra sidan gynnar AI redan väletablerade och äldre anställda, vars implicita erfarenhetskunskap sällan kodifieras eller digitaliseras.

Brynjolfsson m.fl. (2025), Canaries in the Coal Mine: Impact of Generative AI on Early-Career Workers, Stanford Digital Economy Lab

Det är dock nödvändigt om vi ska lyckas hantera konsekvenserna av AI för arbetsmarknad och utbildningssystem. Det är problemet vi vill lösa, men vilken form det kan ta sig kan variera — omställningsfond, kompetenslyft m.m.